Archive for januari, 2014

Vanlig

januari 28, 2014

Blev stoppad av en kund som ville ha hjälp. Var stressad som vanligt men stannade, tänkte
-Typiskt, det här kan ta tid.
Kunden var en kvinna med Downs Syndrom och ville ha en dvd som var rolig, spännande, med svenskt tal och där det händer grejer.
Försökte lugna ner mej, vill ju gärna va fördomsfri, behandla alla människor lika osv. Plus en extra stjärna i varsnällboken gör inte ont.
Man kan väl säga att jag inte hittade många filmer enligt beskrivningen försökte med Stefan o Christer, Strömstadspolisen, Jorden Runt på 80 Dagsr…finns väl ingen som vill se dom filmerna…inte hon heller. Tålmodigt upprepade hon sina kriterier spännande, rolig, svensk…för varje film jag hittade berättade jag pedagogiskt vad den handlade om. Efter en tjuge minuter gav jag upp, la de fem filmer vi hittat på ett bord och sa
-Nu hittar jag inga fler, du får nog bestämma dej.
Då…hon tittade på filmerna, pekade den, den, inte den men den. Får jag lägga undan dom tills på onsdag?

När jag behandlade henne som en vanlig människa gick det lättare…

Annonser

Blåmes

januari 25, 2014

Gick ner på stan förut. I buskarna vid trappen kvittrade några småfåglar, Rödhake, Blåmes, muttrade jag för mej själv. I det samma slog det mej, huriallsindar visste jag vad det var för fåglar.
(ja eftersom det bara var jag där kan jag bestämma att det faktiskt var just Rödhake och Blåmes. Frågor på det?)
Andra saker genom åren gör sej påminda i mitt huvve…aldrig tubsockar i pumps, ingen disktrasa över kökskranen, det heter Mamma inte Morsan…kan det va så att jag faktiskt lyssnade på vad Mamma sa? Långt där inne har fågel och blomnamn satt sej. I förlängningen, betyder det att mina barn eventuellt lyssnat på vad jag har sagt och isåfall vilket har de valt att komma ihåg?

Jodå, Pappa har också sagt saker jag minns, tex att man blir intelligent av att äta fisk.

Trött…nää

januari 15, 2014

Med gårdagens pass i kroppen tänkte jag driva ont med ont och gick på jympa med Janne. Kroppen undrar nog ibland, idag svarade den lite. Hjärnan sa åt bena att flytta sej, det gjorde dom iofs också men inte alltid på det viset hjärnan hade tänkt sej. Eller med största osäkerhet om spagettin, som benen idag var uppbyggda av, var kokt eller okokt. En avsevärd skillnad vid landning kan jag säga.
Så frågan är om kroppen gjort uppror, myteri, kupp eller bara har hamnat i en trotsålder.

Sagt och gjort

januari 13, 2014

20140113-180829.jpg

I fredags blev jag inspirerad av Beatles, ”Love me do”, på teve. Värsta skönaste munspelsintrot på den låten. Klart jag ska spela munspel, har hört att såna som kan stå på huvet har det helt naturligt i kroppen…munspelskunskapen alltså. Kommer som bonus. Så idag var jag till musikaffärn, bluesmunspel stämt i A…moll måste det ju va. Finns väl ingen bluesmänska som spelar i dur…bakvänt. Hm, då är det frågan om hur det går med ”Love me do”, det känns inte som en mollåt. Jaja, jag lär mej spela så löser det sej.

OM…grannarna har nåt att tillägga, har jag bara en sak att säga ”It wasn’t me”

Helt enkelt!

januari 12, 2014

Ibland blir jag fundersam över hur människor tänker. På Facebook dyker det med ojämna mellanrum upp jämförelsebilder på kvinnor (har hittills inte sett några på män) där ena bilden visar några väldigt smala kvinnor och den andra bilden några med ettpartre kilo till på sej. Bildtexten går ut på att mer kilo är bättre än färre.

Om jag direkt ska gå i fällan och uttala mej om de tre som faktiskt ser sjukligt smala ut, vi förutsätter att de har nån typ av ätstörning. Är det isåfall ok att lägga ut bilder där vi jämför sjuka människor med friska och hurrar för det friska? Som om sjuka kan välja…
Men eftersom jag utifrån vad jag ser inte har nån aning eller utbildning på att bedöma vilka som är sjuka eller friska så hoppar jag över den fällan.

Det jag vill ifrågasätta är det ständiga jämförandet, varför måste det hela tiden bedömas, ifrågasättas hur någon ser ut. Det är inte så enkelt…tjock, smal, lång, kort, blond, brun, vit, svart…det är mycket som ska stämma. Man kan vara helt säker på att oavsett hur man ser ut så har någon en åsikt som helt enkelt måste ut. Konstigt. Eller så är det busenkelt…

Om vi istället för att jämföra oss själva och andra hela tiden skulle satsa på att ge kärlek så tror jag det skulle ge bättre effekt.

Kaffe nån?

januari 5, 2014

20140105-131534.jpg

JAG ÅNGRAR MEJ! Var är ”undo” knappen? Kan man spola tillbaka bandet (backa några levlar), bestämma att slänga ut granen när den fortfarande är potent. Det vill säga på Juldagen när den senast fick vatten…
Just nu är jag i strutsläge, sängen med täcket över huvet känns som en bra utväg. Kanske ska bjuda in några vänner på fika…de stackars ovetande, oskyldiga…

Säck!

januari 2, 2014

Drog igång ett litet målarprojekt i köket. (Alla som målat vet att det inte finns några små målarprojekt eftersom man ändå måste fram med slipgrejer, stege, tejpa, täcka, dammsugarn, färg, penslar och allt annat bös. Plus att alltihop behöver stå kvar i ett par dar tills man målat alla varv som behövs.)
I periodvilan tog jag fram en svart plastsäck…mmm, svart plastsäck är en sån underbart bra uppfinning. Jag gick igång, som vanligt. Bara tanken på att få åka till tippen och slänga massa onödigheter gör mej lycklig.
Så när intorkade rollers och döda hyacinter hade hamnat i säcken gick jag på desperat vandring efter fler offer…vadsomhelst går bra. Ska verkligen granen stå kvar? Enriset som stuckit gäster i fötterna rök direkt.

Jag är inte klar än…ser ni mej med säcken, håll i barn, hundar och annat löst…nja, barn får eventuellt va ifre.