Leningrad Cowboys

Verkar som varochvarannan mänska idag strävar efter att se ut som Leningrad Cowboys i håret. Ifall ni inte vet hur de ser ut så har jag i min godhet lagt med en bild. Det har liksom smugit dej på, först rakade sidor, asymmetrisk tuppkam (med eller utan fjong) sen har liksom tuppkamsluggen vuxit sej på. Gänget med coolkillar jag såg idag fattades bara de förlängda myggjagarna för att vara original Leningrad Cowboys.
Det som förundrar mej mest är inte att alla plötsligt ser ut på det viset utan att det tog mej så lång tid att se vart det barkade.

  

Surgubbe

  
Idag blev jag en ofrivillig stämningssänkare när jag klev in i min lilla avgränsade vagn på tåget och ville sitta på min bokade plats. Mannen som blockerade den och den han själv satt på attackerade direkt med

-Varför bokar du djurvagn, när du inte har djur?

Hm…ja vad svarar man när jag bokade igår och detta var den platsen jag fick. Jag fick snart oväntad hjälp, de tre övriga männen i vagnen gav sej genast i diskussion med den grettne hundägaren och han började motvilligt resa på sej för att släppa in mej till min nu inte så åtråvärda sittplats innanför en surgubbe och i princip uppepå en surgubbes hundskrälle. Han argumenterade hela tiden för sin rätt och det idiotiska i att jag (som hade bokat plats) skulle sitta i djurvagn hos honom (som inte hade bokat). Två av mina medpassagerarvänner svarade ihärdigt emot och den tredje visade mej på en lugnare sittplats som jag måste erkänna att jag vek ner mej och tog.

Det är sen länge konstaterat att jag inte är nån speciell vän av djur men av de tre stora bestar till hundar som låg inknödda mellan säten och stolar var det ingen som var otrevlig mot mej. Bara en sån sak.

Lilla Björn❤️

Kommer hem efter fyra dagar. Om man bortser från känslan jag får när jag öppnar dörren till lägenheten, hur kan jag se att Lilla Björn har vart och hälsat på?

1. Mattan ligger i en tvärnit (jag hinner fundera på om jag hade SÅ brått i måndags).

  
2. Det hänger TRE skohorn framme.

  
3. Hans posthög är borta.

  
Jag rätar till mattan, suckar och tänker att  det där med adressändring är överskattat. Min lille onge.

Swimrun

Allt började igår när jag fick en svacka och började grubbla på om klänningen jag köpt egentligen var så snygg och efter en stund ifrågasatte ALLT i garderoben. När jag sen var otaktisk, fotade mina outfits och frågade för många personer om råd, så var förvirringen total.

Lyssnade på en åsikt som sade att kort, tajt och ärmlöst, det är grejen…hittade EN, 1 klänning enligt de kriterierna. Den var svart och tillverkad i ett material som liknar dykardräktstyg, tryckte in mej och den satt faktiskt som en smäck! Det enda problemet var att jag inte kom ur den, på riktigt. Utan fick be en i personalen som gick förbi att hjälpa mej. Jo jag köpte den faktiskt men vågar inte prova den hemma, vill inte tära för mycket på grannarnas tålamod och psykiska hälsa med att ringa på och be om draghjälp.

Har ju funderat lite på att testa swimrun, där skulle jag få nytta av den som våtdräkt.

  

Monopol

Det var bättre förr! När alla var sossar, det fanns en tevekanal, svartvit, posten sålde frimärken, mammor hade papiljotter och pappor brun portfölj (med smörgåsar i).
Fick inbjudan till bilbesiktning, tackade ja till idag kl 11:20. Hämtade bilen hos Mellanbasen, tog vägen om Friskis och City Gross (det är bara där man kan köpa Åkes Hönökaka) och gasade i god tid upp till Kuröd. De bara vägrade ta emot mej…jag fanns inte inbokad. Jag nästan hånskrattade -Jodå, kolla här smsbevis 11:20 idag!!! 

Killen läste smset, tittade lite trött på mej, -Jo men inte hos oss utan på Dekra.

Dekra, DEKRA är inte det här? Var ligger det. Varför har inte ni bjudit in mej. JAG VISSTE INTE ENS ATT DET FINNS TVÅ! 

Denna nymodighet ligger på Fröland där jag, som uppmärksamma läsare vet, alldeles nyss tatt mej ifrån. Man tar sej lätt dit på 9 minuter. Ifall ni undrar.
Nu sitter jag på Volvo Brandt och väntar, tydligen var det hål i oljebehållaren, vilket förklarar varför lampan lyser i ett.

  

Hjulbyte

Ibland kan jag vara enveten som en gammel get, det gällde tex det där med hjulbyte på bilen. KAN SJÄLV!!! Men jag tröttnade ganska fort när jag flyttat till lägenhet och fick stå på parkeringen som lördagsunderhållning. För även om jag är sjivstångsfröken så var det hyfsat tungt och jag var tvungen att uppfinna metoder för att fixa det. Kliva upp och hoppa på mutterborttagarpinnen var en eller att sitta på rumpan och trycka på hjulet med fötterna en annan. Alltså ringde jag Volvo Brandt och bad dem att ta hand om alltihop…inga problem mer än att jag är tvungen att komma ihåg att boka tid.

 

Fast inte i vår, för idag ringde en trevlig man från Volvo Brandt och undrade om jag var sugen på att boka tid. Stackarn jag fullkomligt jublade i örat på honom!!! Hurra, Å vad snällt av dej, Det här var kanon, När tycker du jag borde, Tack för att du ringde…

Världens bästa tjänst, som jag ser det. (Utom när de där tråkigmånsarna man inte vill prata med ringer.)

Säng säng säng

Det där med att gå upp…inte min bästa gren i livets 10 kamp. Förr när jag var gift, trodde jag att jag var bra på det. Morgonmänniska sa jag lite stolt, för visst är det finare att vara det än nattuggla. Tills jag insåg att anledningen till att jag kom upp i ett skutt var att hinna först in i duschen. 

Så det finns ju lösningar på problemet men att skaffa sej en karl för att komma UR sängen låter ju helt bakvänt. 

 

Avslöjad

Jag har en hemlighet. Hade menar jag, det är väl lika bra att erkänna, Uddevalla är en väldigt liten stad. Har åkt löjligt mycket tåg i förhållande till antal dygnstimmar idag. Så när jag kom hem hade jag lite spring i bena och myrer i arsl… baken. Klädde på mej hela min springutstyrsel och stack ut. Ner för trapporna och vidare, sprang där och tänkte på att om jag tränar lite själv så kanske jag kan följa med utegruppen på Friskis nån dag fram i maj juni. De är ruskigt vältränade de där och med tanke på hur jag skriker på dem när de är på mina pass så vill jag vara förberedd.

Allt hade gått bra om jag inte sprungit in på en mörk, dunkel, halkig väg. Halvvägs in på vägen möter jag en av de få människor i hela lilla Uddevalla som jag INTE tänkt skulle se att jag var ute och sprang, en av Utefröknarna på FS…typiskt. Hemligheten är ute. Vad är oddsen?

Nu ligger min målsättning på att klara de knappa tre kilometrarna utan att låtsas att jag intervalltränar.