Ponza

Andra dagenVet inte vad ett åkband på Liseberg kostar nuförtiden men idag har jag betalat 25€ för en ”fantastisk” resa över havet till en underbar ö som jag av, eventuellt före detta, goda vänner blivit tipsad om. Att jag har en förmåga att förneka, förglömma, förtränga (ja i princip alla förord som finns) att jag blir sjösjuk det blev jag snart varse och jämfört med en Flumerideåkning var detta tusen gånger värre och längre. Väl i land och fixat hotellrum gav vi oss ut på en bussfärd som för 3€ fullbordade åkattraktionerna på ön. Högt, brant, krokigt, smalt, tunnlar och med en buss från -50 talet där det fick plats 9 sittande och lika många stående plus två lådor persikor och en låda meloner. Bara höns som fattades…luftkonditioneringen löstes med att framdörren var öppen.
ALLT var värt😊kalasfin strand, sol och musslor till varje måltid.

  

  

‘cause it never rains in…

Alltså…ni får kalla det vad ni vill men jag upptäcker, på semesterns första dag, vad det viktigaste i min packning är. Förmodligen den sak jag skulle ta med till en öde ö om jag fick välja. Som Pippi sa, ”Utan snus i trettio dagar försmäktar vi på denna ö.” Fast nu är jag inte på en ö och det är inte snus jag är utan. Jag behöver hårspray! Efter en taxifärd med öppna rutor och med blåljuskörning står håret åt alla håll. 
När vi drar ut för att köpa viktiga saker som vin och hårspray löser sej frisyrproblemet helt av sej själv.

I löv it😊

  

Thinking inside the Box

  
Har vart med Lillbasen och köpt dammsugare idag. På vägen hem kom vi av någon anledning att diskutera surt och basiskt och skalan det räknas på. Självklart hade vi olika åsikter om något. Det kan mycket väl vara så att han har rätt men i vår familj ger man sej inte utan att ha ett hyfsat meningsutbyte. Vi slängde argument fram och tillbaka och det var när han drog in en aliens eventuella åsikter om var gränsen för surt gick som jag bröt ihop och tyckte att nu var väl ändå segern min…aliens.

Då vrider han på huvudet, tittar på mej och säger

-Mamma, den där lådan vi har i bagaget…

-Den med dammsugaren?

-Ja, du är I den.

Våra egna

Läser i dagens Bohusläningen om en politiker i Sotenäs kommun som är skeptisk mot att ta emot fler flyktingar än vad avtalet sagt från början. ”Vi måste tänka på våra egna” ”Vi har fullt upp att lösa de åtagande vi redan har”. Ja i princip håller jag med, visst ska man lösa det man åtagit sej på bästa sätt, bra med politiker som har en helhetssyn och vill göra det bra för alla medborgare.

Det jag fastnar på är…”våra egna”…vilka är det?

Specifikt?

Alla mantalsskrivna i Sotenäs kommun?

Så när havet stiger och alla Sotenäsbor behöver fly inåt landet, ska kommunerna till höger om motorvägen säga att

-Nänänä vi kan ta max 10, för ishallen måste byggas, vägarna grusas, ni andra får klara er bäst ni kan. Jaså, dör ni? Nä, vi måste ta hand om VÅRA EGNA först.

Var går gränsen? Bara undrar…

Harry och jag

Ni vet det där när man får svar på en fråga och det skapar en hel del nya frågor…

Skrev ju häromdan om Thåström som sjunger om Hermine som kysser Harry (tydligen på ett sätt som Harry gillar). Fick efter vädjan på Facebook reda på att det inte alls är Harry Potter det handlar om utan nån romanfigur som heter Harry Heller ur boken Stäppvargen. Det där kunde jag ju inte bara köpa rätt av utan ville, precis som med skylten Nymålat, kolla själv. Sökte på nätet och hittade boken hos någon privat säljare, för 70:- plus frakt skulle Harry bli min.

Ikväll när jag kommer hem ligger ett paket på mitt hallgolv…jodå boken ligger i och verkar sådär lagom helseg för en människa som bara läser Skärgårdsdeckare men det mest intressanta är paketen och mängden av frimärke som sitter på. Frågorna bubblar upp

Är det någon som driver med mej?

Kanske någons frimärkssamling behövde en utrensning?

Borde JAG börja samla på frimärke nu?

Antagligen blir paketet sparat längre än boken.

  

Turist

  
Bor på andra sidan stan denna veckan, vilket betyder nya områden att promenera i. Idag har jag kombinerat promenad med att leta upp huset som en av de bästa…eller ja faktiskt, den författaren i Sverige som har haft störst betydelse för störst del av befolkningen och enligt min åsikt den bästa.

Kom på det när jag gick uppför en trappa som hette Dalatrappan och gatan ovanför var Dalagatan. På Dalagatan 46 bodde Astrid Lindgren i 61 år, klart jag skulle gå dit och titta. Det känns också helt aktuellt med Astrid när goda krafter sprids och många engagerar sej för flyktingar, både de som kommer hit och de som blir kvar.

Det finns såklart en fundering…för några veckor sen åt jag lunch på samma lunchrestaurang i Nacka som Britney Spears åt fläsknoisette 2009…Britney, Astrid frågan är vad jag ska toppa med nästa vecka?

Kyss mej som en varm vind Kyss mej hundra meter upp i luften

Igår var jag på Liseberg, lyssnade på Thåström för andra gången den här sommaren. Han är bra. Speciellt låten ”Ner mot Terminalen” fastnar. Fastnar på mer än ett sätt, som vanligt kan inte jag nöja mej med att höra hur vackert han sjunger om att bli kysst utan hänger upp mej på en textrad…Kyss mej som Hermine kysser Harry…

Är detta en hänvisning till Harry Potter? Isåfall blir jag lite glad, tänk att Thåström läser Harry Potter. Ellet finns det en djupare, mer seriös bok som handlar om Hermine och Harry? Men eftersom jag gärna vill att det ska vara just Harry Potter så blir jag ändå fundersam och här får mina Potterexpertvänner gärna lägga sej i…

Hermine kysste väl aldrig Harry?