Ibland undrar jag om det står ”Jag är en grönögd idiot” i pannan på mej. I vilket fall händer det att jag får dom allra konstigaste förslag och det är kanske så att jag borde vidga mina trygghetszoner men nej, inte idag iaf.
Ligger fredligt och solar på en klippa på Mollön när en okänd man kommer fram.
-Hej, ursäkta jag stör men jag jobbar som konstnär och lärare i kroki och skulle behöva hjälp med att ta några bilder på mej som jag sen ska maila till en kollega som ska måla av mej.
Här satte jag mej upp, tog av mej solglasögonen och såg ännu sämre.
-Skulle jag ta bilder på dej? frågade jag och tänkte att det är väl inte nån Big deal.
-Ja, sa han, utan kläder.
-Utan kläder, upprepade jag, inte en chans.
-Fast, lite ihärdig var han, det är mitt jobb, inget konstigt alls för mej.
Då riktade jag min närsynta blick mot det jag hoppas var hans ansikte och svarade,
-Ja men det är inte mitt jobb och jag tycker det är jättekonstigt.
Han drog. Mitt hjärta för konsten var förvånansvärt stenhårt idag.