Ritsch, ratsch filibombombom.

Som cool stylist i farten, sneddar jag övergångsstället vid Willys med en stressad blick och två svettdroppar i nacken. Precis när jag nått över mitten och är i vänstra körbanefilen så spricker min papperskasse. Kassen som nyss var full med tidningar, böcker, vitagardiner, fårfäll…är nu tom, mycket lätt i min hand. Min första tanke är att sätta mej ner och gråta lite men det är inte riktigt min stil, inte heller så konstruktivt. Så jag börjar bära grejer till mittrefugen, får hjälp av okänd kvinna med cykelhjälm. Dessutom kommer två underbara manmänniskor i sena tonåren och vaktar mina grejer när jag springer in på Willys och faktiskt f å r en ny kasse. Jag får till slut packat ihop mej och kommer fram till mitt mål, vattenkoppslägenheten jag började styla för en dryg vecka sen men var tvungen att lämna pga smitta. 

Vad lär vi oss av detta? Jo att det finns många sköna människor, dagens mix var kvinnor, män, unga, gamla, gammel och nysvenskar. Dessutom såg de flesta bilister och busschaufförer väldigt uppiggade ut när de körde förbi…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: